Ungefär så har det varit i eftermiddag för min del, men min lilla ramsa har snarare varit: "gå på dejt, inte gå på dejt, gå på dejt, inte gå på dejt..."
Jag fick nämligen ett sms av Kalle strax efter lunch där han frågade om jag fortfarande ville hitta på nåt ikväll. Woho! Han hade alltså inga planer med sina kompisar! Jag svarade att jag gärna ses, varpå han skrev till mig att han kunde ta bilen till mig den här gången. (Av den anledning att SJ:s tåg inte behagade ta honom tillbaka hem i en bra tid. Sista tåget går mycket tidigare än väntat...) Han föreslog att vi skulle äta nåt för att sen gå på bio. Jag var helt klart på förslaget, lät ju toppen. (Ja... även om bio inte är av det aktiva "nulärvikännavarannjättebra" slaget.) Jag hade visserligen fortfarande inte fått något svar från personen som har hand om den där repetitionen jag egentligen skulle befinna mig på ikväll, men strunt samma, tänkte jag... En dejt med Kalle får gå före!
Men så skickade Kalle lite senare ett till mess där han frågade om vi kunde ta det i nästa vecka istället. Då skulle han kunna komma ifrån jobbet lite tidigare, och så skulle vi hinna umgås mer. Ehm... jaha..? Ja... ok, tänkte jag i ren besvikelse, men slogs åter igen av tanken att det väl inte är jätteskoj att ses en vardagkväll när vi båda måste upp i ottan för att gå till våra jobb dagen efter.
Men så kom jag på den briljanta idén att jag ju kunde åka till hans stad ikväll istället. Skrev därför det till honom, och att det inte var några som helst problem. Nog för att SJ inte heller kan ta mig hem i nån bra tid ikväll, men jag har vänner som jag skulle kunna sova kvar hos. Sms:ade i förebyggande syfte snabbt min novellskrivande bloggarvän och hörde om det skulle vara möjligt för mig att sova hos henne och familjen inatt. Och det var det! Toppen - tack!!
Kalle svarade då:
"Du satt ju och åkte sist, så det är inte mer än rätt att jag kommer till dig! Jag håller med om det där med att gå upp tidigt, inget bra! Men du, hur jobbar du på söndag?"
Jag fick nämligen ett sms av Kalle strax efter lunch där han frågade om jag fortfarande ville hitta på nåt ikväll. Woho! Han hade alltså inga planer med sina kompisar! Jag svarade att jag gärna ses, varpå han skrev till mig att han kunde ta bilen till mig den här gången. (Av den anledning att SJ:s tåg inte behagade ta honom tillbaka hem i en bra tid. Sista tåget går mycket tidigare än väntat...) Han föreslog att vi skulle äta nåt för att sen gå på bio. Jag var helt klart på förslaget, lät ju toppen. (Ja... även om bio inte är av det aktiva "nulärvikännavarannjättebra" slaget.) Jag hade visserligen fortfarande inte fått något svar från personen som har hand om den där repetitionen jag egentligen skulle befinna mig på ikväll, men strunt samma, tänkte jag... En dejt med Kalle får gå före!
Men så skickade Kalle lite senare ett till mess där han frågade om vi kunde ta det i nästa vecka istället. Då skulle han kunna komma ifrån jobbet lite tidigare, och så skulle vi hinna umgås mer. Ehm... jaha..? Ja... ok, tänkte jag i ren besvikelse, men slogs åter igen av tanken att det väl inte är jätteskoj att ses en vardagkväll när vi båda måste upp i ottan för att gå till våra jobb dagen efter.
Men så kom jag på den briljanta idén att jag ju kunde åka till hans stad ikväll istället. Skrev därför det till honom, och att det inte var några som helst problem. Nog för att SJ inte heller kan ta mig hem i nån bra tid ikväll, men jag har vänner som jag skulle kunna sova kvar hos. Sms:ade i förebyggande syfte snabbt min novellskrivande bloggarvän och hörde om det skulle vara möjligt för mig att sova hos henne och familjen inatt. Och det var det! Toppen - tack!!
Kalle svarade då:
"Du satt ju och åkte sist, så det är inte mer än rätt att jag kommer till dig! Jag håller med om det där med att gå upp tidigt, inget bra! Men du, hur jobbar du på söndag?"
Ja, jag ska nämligen jobba på söndag vilket jag (som nog är rätt uppenbart) berättat för Kalle. Om jag inte gjort det så hade vi ju kunnat bestämma den dagen för en bio med en gång. Men problemet är att jag jobbar från 13.30 till cirkus 21 på sön, så det är kört då. Skrev det till honom, och tillade att det inte gjorde mig nåt att fara lite. Avslutade messet lite flirtigt med:
"...du får väl se till att komma hit gången efter annars ;)"
"...du får väl se till att komma hit gången efter annars ;)"
Om han ändå inte hade nåt planerat för ikväll, varför banga på det då? När jag till och med åker till hans stad? Fick tillbaka svaret:
"Hehe.. som sagt, detta är inte så lätt! Vi får försöka hitta en bra kväll nästa vecka. När börjar kvällens rep?"
"Hehe.. som sagt, detta är inte så lätt! Vi får försöka hitta en bra kväll nästa vecka. När börjar kvällens rep?"
Blev ju skitbesviken, men det vill jag ju inte direkt visa honom så här innan man lärt känna varann. Så till svar blev det typ "Hehe, ok :) Repet börjar 19!", men det kan översättas till "Jahapp. Varför ställer du överhuvudtaget in? Men aaja, jag drar väl på det förbannade repet." Och helvete ja, repet... Hade ju fortfarande inte fått nåt svar på om det var ok att jag blev hemma från kvällens rep (plus ett till rep i nästa vecka) från personen som skulle hålla i det hela. Lika bra att ringa och dubbelkolla. Och säga att jag kommer ikväll ändå. Men en JÄVLA VIRRPANNA som jag för tillfället är så har jag tagit fel på tidhelvetet. Det började inte 19, utan 18. Och det tar mig en timme att åka till repet. Och detta misstag upptäckte jag 17.10. Bra!
Jag får tag i den ansvarige rep-mannen per telefon, och frågar om han sett mitt mail. Det hade han, och han hade svarat i morse. Va? tänkte jag. Jag har inte sett nåt! I svaret hade han skrivit att det var av högsta värde att jag kom ikväll, ett enormt viktigt rep. Jahapp. Hade jag bara sett mailet tidigare så hade jag omprioriterat hela kvällen från första början. Och nu hade jag dessutom tagit fel på tiden - skulle ändå inte hinna dit i tid. (Mailstrulet berodde på att jag valt en annan av mina mailadresser som avsändare i min hotmail när jag skickade gårdagens mail till honom. Och adressen jag använde mig av har bytt webbhotell, vilket nu innebär att mail som skickas TILL den inte längre vidarebefodras till min hotmail. Bra!) Så det blev bara skit, alltihop. Ingen dejt och inget rep. Att slippa repet kan väl i och för sig vara skönt, kan tyckas. Men att jag nu missar kvällens rep, sa han, kan innebära att jag inte får vara med på de två stora föreställningar vi ska göra inom kort - något vi repat på under ett par månader. Va kul! Fy fan. Jag är så arg på mig själv. Och lite på Kalle. Eller ok, snarare besviken på honom.
Jag får tag i den ansvarige rep-mannen per telefon, och frågar om han sett mitt mail. Det hade han, och han hade svarat i morse. Va? tänkte jag. Jag har inte sett nåt! I svaret hade han skrivit att det var av högsta värde att jag kom ikväll, ett enormt viktigt rep. Jahapp. Hade jag bara sett mailet tidigare så hade jag omprioriterat hela kvällen från första början. Och nu hade jag dessutom tagit fel på tiden - skulle ändå inte hinna dit i tid. (Mailstrulet berodde på att jag valt en annan av mina mailadresser som avsändare i min hotmail när jag skickade gårdagens mail till honom. Och adressen jag använde mig av har bytt webbhotell, vilket nu innebär att mail som skickas TILL den inte längre vidarebefodras till min hotmail. Bra!) Så det blev bara skit, alltihop. Ingen dejt och inget rep. Att slippa repet kan väl i och för sig vara skönt, kan tyckas. Men att jag nu missar kvällens rep, sa han, kan innebära att jag inte får vara med på de två stora föreställningar vi ska göra inom kort - något vi repat på under ett par månader. Va kul! Fy fan. Jag är så arg på mig själv. Och lite på Kalle. Eller ok, snarare besviken på honom.
Så... Vad jag har lärt mig av detta? Jo: Jag ska aldrig mera dra en vit lögn för att slippa en repetition för att istället gå på en dejt som ändå inte blir av!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar